Tränade agility igår med underbara hund. Förutom att jag var jävligt förkyld, hade feberfrossa och mensvärk så gick det bra. Det är bara slalomet som vi rent ut sagt är sämst på. Alla andra hinder tycker jag att Cita klarar utmärkt utan några större problem :-) Så det blir att nöta nöta nöta slalom varje dag framöver tills det sitter! Just nu klara Cita bara 4 pinnar och det är ju 12 pinnar man har på en tävling, så det gäller ju att träna träna och träna om det ska förändras.

Jag har ju funderat och varit ganska säker på att jag skulle/ska tävla med Cita den 16 okt. Men jag har blivit så jädra nervös senaste dagarna och när folk pratar och förväntar sig så mycket av oss så backar jag undan.

Jag har på mig till imorn att anmäla oss till tävlingen. Gör jag inte det så kommer jag förmodligen att ångra mig, men är vi redo? Kommer vi nånsin att vara redo?

Målet jag hade när jag började den här sista agilitykursen var först och främst att vi skulle ha roligt, vilket vi har, men också att vi skulle bli startklara inför en tävling och att vi skulle börja tävla... och nån gång måste man ju börja, då får det gå som det går...

Vad som än händer.. oavsett hur det går så är det fortfarande samma underbara hund jag fått äran att ha som min bäste vän. Älskar dig Carmencita ♥